Öde, tyst, tomt och tråkigt

Här springer dagarna iväg som vanligt! Lite dött här men inte händer det mindre för det!

Molly går mest hela tiden nu, kryper nästan inte alls, duktiga tjejen!

Som rubriken lyder så är det precis så det känns just nu... Idag när jag och Molly varit i Sala och handlat, åkte vi ut till mormor och morfar och hälsade på eftersom Eric ändå är på kurs. Vi gick på en riktigt härlig långpromenad i solen. Vi åt mat, fikade och busade!

När vi var på väg att åka hem så blev det bestämt att Molly fick sova kvar eftersom hon ändå ska dit en stund imorgon igen under tiden jag skavtill läkaren... Ok, lite tomt men det går tänkte jag! (ok, lite skönt också!) Sedan tyckte dom att hundarna kan väl också sova kvar?!? Eh, så alltså, här hemma sitter jag i ett heeelt tomt hus... Vad ska jag nu göra??? Sova? :D

I går var vi förresten hos mollys farmor och farfar. Farmor hade klippt ut ett citat som lät ungefär såhär:

När barnen blivit stora, klarar sig själva och flyttat hemifrån, då är det dags för föräldrarna att lära sig stå på egna ben. Typ... Inte helt ordagrant rätt men ni fattar. Kom att tänka på det nu, vad gjorde man som ensamboende singel inne i stan? Kommer knappt ihåg...

God natt!